Så kan Adlig godsägare användas i en mening
- Jag är adlig : och jag giver mig själv det vittnesbörd, att jag förtjänade vara konung.
- Jag är en man av ära : jag vågar påstå, av hög, av adlig ära : och jag har sårats av en skymf, en djup skymf.
- I en soffa vid den motsatta väggen satt en godsägare och ledamot av Första kammaren och skrek mitt över salen, att han ville ha en svinkotlett.
- Åke löjtnant godsägare
- Han är från södra Sverge och av mycket god familj, ja, han är visst adlig.
- Och hennes far hade varit en rik godsägare, hennes farfar amiral, och hon hade otaliga relationer med de förnämsta familjerna i landet.
- - Änskönt inte adlig hoppas jag därpå.
- Jag tittade på det ett tag och tänkte på hur konstigt det var att hon vuxit upp här, hon som verkade så adlig.
- En godsägare i Sörmland ville ersätta den gamla jordkällaren med 200 kvadratmeter poolhus intill sjön.
- Men grevinnan är fin, adlig och grevlig och allt det där.
- Det är han för fin till som är löjtnant och adlig.
- Och även om jag bleve gift med en godsägare, skulle han väl ändå inte låta mig skura golv.
- Och vem vet - den kan kanske bliva en furstlig krona, eller grevlig eller friherrlig eller åtminstone adlig.
- Av utredningen framgår att efternamnet Leijoncrona burits av en adlig släkt som är utdöd sedan år 1719.
- adlig
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
